Suomeksi  
Startsida Personal Förening Evenemang  
 
 
Vikten av omsorg på modersmålet

Många som drabbas av demens eller annan hjärnsjukdom tappar språk som de lärt sig senare i livet. På Finskt Äldrecentrum, eller Suomikoti som det heter på finska, pratar de boende sitt modersmål vilket ger många positiva effekter. 

Ur högtalaren hörs musik med finska artister. Runt bordet sitter Erkki, Anja, Lahja och Jorma och det nynnas med i låtarna. På väggarna hänger raanu, traditionella finska väggbonader och det småpratas, på finska. Verksamhetschefen Virpi Johansson hälsar glatt på sällskapet.
- Det är inte bara språket som är närvarande här utan också den finska kulturen och maten, allt som är välbekant från barndomen. Vi ser att det väcker minnen till liv och skapar trygghet, säger hon.

Viktigt att bli förstådd

För många som lärt sig svenska som andraspråk i vuxen ålder kan det inlärda, nyare språket succesivt försvinna när minnet försämras. Risken ökar i samband med demenssjukdom, stroke eller andra skador på hjärnan. Språket som blir kvar är det man lärde sig i barndomen.

När detta inträffar i samma skede i livet som behovet av omsorg ökar kan konsekvenserna bli otrygghet och i många fall en ofrivillig isolering.  Att kunna få omsorg på sitt modersmål i en miljö med välbekant kultur har i studier visat sig vara en viktig del för välbefinnandet.
På Finskt Äldrecentrum i Enskede straxt söder om Stockholm möter man det här behovet. Här talar alla, både boende och personal finska och grannlandets kultur avspeglas i allt. Här finns självklart en uppskattad bastu. 
- Många av de som flyttar hit har bott på andra äldreboenden tidigare. I takt med att de succesivt har förlorat svenskan har de upplevt sig otrygga och missförstådda. Konsekvensen blir inte sällan att de uppfattats som besvärliga och till och med aggressiva. Så flyttar de hit och anhöriga beskriver det som att vända på en hand, säger Virpi Johansson. 

Äter och sover bättre

Tuija Niemonen, enhetschef och Silviasjuksköterska med specialistutbildning inom demens, berättar om en kvinna som var sängliggande när hon flyttade in. Två månader senare var hon lucia i luciatåget.
- Det var fantastiskt att se henne. När hon kom hit kunde hon göra sig förstådd igen och blev både lugnare och gladare. Läkaren kunde också rensa upp i hennes läkemedelslista vilket fick positiva effekter. 

Tuija Niemonen vittnar om att många får bättre aptit när de serveras mat som de minns från barndomen. Dagens finska leverlåda var enormt populär, säger hon och nämner karelska piroger och fisksoppa som andra storfavoriter. 

Personalen är tvåspråkig

Finska är ett av Sveriges minoritetsspråk vilket innebär att man som finsktalande har rätt att få omsorg på språket, något som kommunerna ska tillgodose.
- Som individ är det inte säkert att man känner till den här rättigheten. Därför är det viktigt att kommunernas biståndshandläggare vet vilka möjligheter som finns för att kunna skapa de bästa förutsättningarna.

Virpi Johansson berättar att för dem som arbetar på Finskt Äldrecentrum är den personcentrade vården det viktigaste. Att personalen är engagerad och välutbildad är avgörande för att kunna ge en god omsorg. Men att alla som arbetar på Finskt Äldrecentrum är tvåspråkiga tillför en extra dimension. All dokumentation görs på svenska men det är i princip det enda utrymme där svenskan gör sig påmind.

Virpi Johansson beskriver det som att personalen har nycklar att kommunicera med de boende, inte bara med ord utan också genom kultur och tradition. Att få vara nära andra med liknande referenser, minnen och upplevelser menar hon är en stor anledning till att de som bor på Finskt Äldrecentrum trivs så bra. 

Som Anna som bott på boendet länge uttrycker det.
- När jag kom hit var det precis som att komma hem.

Text: Petra Hedbom, Seniorval.se

 

OMSORG PÅ FINSKA

Finskt Äldrecentrum ägs och drivs av den ideella föreningen Suomikoti.

Finska är ett minoritetsspråk i Sverige och den som har behov har rätt att få omsorg på modersmålet.

På Finskt Äldrecentrum tar man emot boende från hela landet om det finns ett biståndsbeslut.

Sirkka-Liisa Ekman är är en av grundarna av Suomikoti och sitter i styrelsen. Hon är professor i omvårdnad vid Karolinska Institutet och professor emerita sedan 2010. Hon forskar bland annat på individanpassad vård och betydelsen av att personal inom äldreomsorg och demensvård delar patientens språk och kultur.

 
© Suomikoti, Finskt Äldrecentrum. Webbmaster Kai Kangassalo